Historia och framtid

Intresse för den frivilliga skytteverksamheten i Hille socken fanns redan före år 1904, som är Hille Skyttegilles begynnelseår. Givetvis hade den sedan 1860-taletverkande Gefle Frivilliga Skarpskytteförening satt sina spår efter sig. År 1902 talades man och man emellan om att bilda ett skyttegille i Hille.

Skjutövningar hade nog bedrivits på en del platser i socknen, sålunda säges den sedermera bekante gävleskytten C.A Hellström haft en mindre privat skjutbana i Mårdäng, med lösningen av den gemensamma skyttefrågan strandade på att det visade sig vara omöjligt skaffa lämplig mark till en skjutbana.

År 1903 då Hillevik såldes till Kopparfors-Hofors kom saken i ett annat läge, disponent Hernmark i Ockelbo var positivt inställd till idrott och skytte och därigenom blev det möjligt att ordna skjutbanans markfråga.

På hösten 1904 närmare bestämt den 11 september samlades ett stort antal skytteintresserade personer i Oppala ordenshus. Initiativtagare till detta första sammanträde var f.d. korpralen Johan Bergman, som även ledde dagens förhandlingar, och som sedermera valdes till skyttegillets förste ordförande.

Det är anmärkningsvärt att vid detta tillfälle antecknades 73 st medlemmar i Hille Skyttegille.

Man gick omedelbart till verket att skapa en skjutbana vid Fransbo cirka 2 km norr om Björke. Redan samma höst byggdes de präktiga stenmurar som fortfarande tjänar som stöd i blinderingarna.

Detta noggranna arbete utfördes av stenhuggare Thunström från Hillebyn som hade till medhjälpare den sedermera så aktive P.O Linden.

Samtidigt byggdes en paviljong som på samma gång var tavelbod. Den placerades väster om skjutbanan mellan 200 och 300 meters blinderingarna, och förflyttades år 1907 till den plats där nuvarande paviljong uppfördes 1941.

Nu undrar måhända någon hur ett nybildat skyttegille kunde sätta igång med sådana nyanläggningar. Jo det fanns för skyttet intresserade personer som gav hilleskyttarna ett handtag. Gävles största skyttevän genom tiderna bankdirektör Robert Nordin ordnade ett lån i Gävle stads sparbank på 3.000:- och dessutom erhölls stadsbidrag på 1.500:-

Vid pingsten 1905 var det klart för skyttepremiär. Gillet var då i vederbörlig ordning registrerat hos skytteförbundets överstyrelse med nr: 294. Vid denna första tävling var avståndet endast 15 meter. Så småningom kom även 200 meters blinderingen till användning, där fanns två stycken svängtavlor och som signal till markörerna användes en lina med en tyngd på.

Vid denna tid skymta i de gamla protokollen P.O. Linden, som sedan blev skyttegillets ordförande fram till 1920-talet. Per-Olov försökte en gång på ett årsmöte att skyttegillet skulle begära anslag av kommunen, men det gick inte hem det blev ett rungande nej, skyttegillet skulle klara sig själva.

Flera av skyttegillets skyttar var mycket aktiv och deltog även i större tävlingar två stycken som lyckades riktigt bra var bröderna Israel och Arvid Israelsson.

År 1907 anordnades första fältskjutningen i Hille Skyttegille, anmälningsavgiften var då 40 öre per skytt, men då fick man gratis ammunition, målen var en ½ fig. och en 1/3 fig. med 10 skott mot vardera målet.

Under åren 1910 – 1913 vore livaktiga skytteår. Mycket folk drogs då till skjutbanan av andra aktiviteter som när man iordningsställde en fotbollsplan söder om skjutbanan. Vid midsommar var det stora festligheter både vid skjutbanan och runt där omkring.

År 1920 började skytteintresset i Hille att avta, flera orsaker låg bakom den utvecklingen, bl.a. från religiöst håll framfördes missnöje med att skjuta på söndagar under högmässan.

Vårt folk och sålunda även hilleborna började tro på evig fred, och av den anledningen behövde vi ej öva oss i vapnets bruk.

Därför insomnade Hille Skyttegille under 1920-talet liksom så många andra skytteföreningar i vårt land och verksamheten lades ner.

Den 26 maj 1940 samlades cirka 30 st hillebor i Björke skola för att diskutera om att Hille Skyttegille skulle återuppta sin skytteverksamhet igen.

Det var Olov Olovsson (Bonn-Olle) som hade kallat till det här sammanträdet.

Beslutet blev ett enhälligt Ja till att återuppta verksamheten igen, och till ordförande valdes Gunnar Cederholm.

Styrelsens första uppgift blev att ta kontakt med Kopparfors AB om att få disponera den mark som den gamla skjutbanan låg på, blinderingarna från tidigare år var i gott skick och kunde även nu användas. Kopparfors upplät området för en låg kostnad per år så det var inga problem. Vidare kunde styrelsen mottaga 7 st mausergevär från gillets äldre tid och dessutom ett kontantbelopp på ca 200:- som överlämnades av förre kassören Israel Israelsson.

Ett febrilt arbete med att röja upp skjutbanan och ställa den i ordning för att kunna börja skjuta igen företogs av alla skytteintresserade hillebor.

Allt blev till en början ganska primitivt, så t.ex. användes de gamla systemet med svängtavlor. De tog en viss tid innan ekonomin var så stabil att man kunde köpa in nya moderna tavelställ.

Man var helt överens om att man var i stort behov av att på något vis få till en samlingslokal vid skjutbanan.

Styrelsen gick då ut med listor för att på så vis försöka få in kapital till en ny paviljong.

När alla listor hade redovisats hade skyttegillet fått in 660:- vilket var en bra början.

1941 

Den 13 april hade skyttegillet sitt årsmöte, det var 50 st medlemmar som var där och framförde sina åsikter om hur man skulle gå vidare med föreningens verksamhet.

Årsmötet beslutade då att bygga en skyttepaviljong, man beräknade att det skulle kosta cirka 1250:- i matrial för att uppföra en skyttepaviljong.

Efter några veckor fick man in ett pris på uppförande av den tänkta paviljongen, det var Gunnar Andersson (Forsten)  som blev antagen som entreprenör för bygget till en kostnad av 300:-

Redan den 2 juni kunde så Hille Skyttegille inviga sin nya skyttepaviljong under medverkan av kyrkoherde Bengt Wahlman och Strömsbro hornmusikkår.

Under krigsåren fram till 1946 var skytteintresset på topp, man hade skjutningar varje lördag och söndag och ändå var det skytteintreserade som inte hade möjlighet att få skjuta så man övervägde att ha skjutningar varje dag i veckan.

1972

Hille Skyttegille beslutade då på årsmötet att bygga en skjuthall, de mest aktiva i det bygget var Stig Hillman, Ambjörn Sjöberg och Jonny Eriksson.

1980

Eftersom man hade en så stor skjuthall som hade plats för 15 st skyttar beslutades att man skulle utöka antalet tavelställ på 300 meters vallen från 8 st tavelställ till 15 st tavelställ.

Luftgevärsskyttet hade också börjat ta fart, man fick hyra en lokal i gamla Hilleskolan där Hille Skyttegille hade luftgevärsskytte två kvällar i veckan under vinterhalvåret.

Eftersom lokalen inte var godkänd för tävlingsverksamhet sökte Hille Skyttegille efter en mera ändamålsenlig lokal för sitt luftgevärsskytte.

1985

Efter många och långa förhandlingar med Gävle kommun och Oppala IK så kunde man inviga en egen luftgevärslokal den 11 novenber 1985, det var i den nybyggda fritidslokalen vid Björke skola där källarlokalen får disponeras av Hille Skyttarna.

1992

Med föreningens krafter och rätta kontakterna med Gävle Energi lyckades Hille Skyttegille få elström framdragen till paviljongen vid skjutbanan till en överkomlig kostnad.

1993

Det var stort intresse för korthållsskytte och man beslutade på årsmötet att även bygga en skjuthall vid korthållsbanan.

Under senare år 2016 och framåt har både korthållsbanan och 300 metersbanan restaurerats rejält, under 2020 och 2021 har även en del träd avverkats vid korthållsbanan för att ge plats för en ny skjuthall för pistol som föreningen inom kort har för avsigt att uppföra, dock så skall först bygglov inhämtas.

Hela korthållsbanan har renoverats, till största delen på egen hand av Lars Rosenblom, en hel del arbete har såklart utförts med hjälp av andra medlemmar i föreningen, ett särskilt STORT TACK till föreningens idag äldste medlem Åke Källberg för allt stöd.

Vid en förfrågan till Gävle kommun så fick föreningen överta det gamla konstgräset från Nynäsvallen i Gävle vilket efter mycket arbete nu lagts ut på planen mellan korthållshallen och kulfånget.
Detta kommer i framtiden efter att skarvarna limmats ihop kunna användas till en 7 manna plan.

Korthållsbanan har även fått belysning.

Det här är en redovisning av större förändringar och förbättringar som har utförts inom skyttegillet under de hundra år som Hille Skyttegille har funnits till och de som haft ansvaret som ordförande under alla år är:

1904 – 1906  = Johan Bergman

1906 – 1920  = P.O. Linden

1940 – 1946  = Gunnar Cederholm

1946 – 1948  = O.I. Israelsson

1948 – 1950  = Josef Hillman

1950 – 1963  = Gunnar Cederholm

1963 – 1976  = Stig Hillman

1976 – 1986  = Åke Källberg

1986 – 1989  = Åke Israelsson

1989 – 1990  = Harry Viklund

1990 – 2000  = Ulf Dahlström

2000 – 2001  = Olle Landin

2002 – 2005  = Anna-Karin Westman  (Hilles första kvinnliga ordförande)

2006 – 2022  = Tommy Larsson

2022 –            = Lars Rosenblom

Under åren har skyttegillet tävlat mot andra föreningar, triangeltävlingen mot Hamrånge och Norrsundet började redan 1942 och varade i 50 år innan den dog ut, likaså tävlade man mot BOM-BOM och Sandvikens skytteföreningar, en annan återkommande tävling var den så kallade Sleven-tävlingen mot I14´s Skytteförening, dessa lagtävlingar har nu upphört på grund av för få tävlande.

När det gäller tävlingsverksamheten så vill jag nog påstå att Hille Skyttegille har varit ett aktat namn speciellt inom fältskytteverksamheten både vad gäller att organisera tävlingar och att nå goda skytteresultat.

Även inom de övriga skyttegrenarna såsom luftgevär, korthållsskytte och banskytte gevär 6,5mm har skyttar från Hille Skyttegille nått stora framgångar.

Slutord

Verksamheten inom Hille Skyttegille har alltid gått upp och ner, ibland har det varit väldigt många aktiva skyttar, för att sedan minska så att det har varit svårt att få ett lag från föreningen.

Just nu upplever jag att det är gevärsskyttet (6,5mm) som håller på att dö ut i Hille, men man vet aldrig nästa gångskyttegillet jubilerar kanske det är full verksamhet inom det området igen.

Björke den 30 augusti 2004

Åke I.

Fortsättning

Som nyvald ordförande i Hille Skyttegille men gammal medlem så har jag alltid sett Hilles potential i att kunna bli något att räkna med vad gäller skytte igen, efter att ha lagt ner en hel del tid och pengar i att renovera upp dels luftgevärslokalen men även de stora skjutbanorna så hoppas jag att många nya skyttar kommer delta i vår verksamhet framöver.

Luftgevärslokalen är upprustad med nya digitala tavlor och stor skärm i samlingsrummet för att övriga skall kunna se skyttarnas resultat i realtid, belysningen är på gång att bytas ut i skjuthallen till modern LED-belysning, dels för ett bättre ljus men även för att vi skall kunna spara energi vilket är bra för miljön men inte minst för Hille Skyttegilles plånbok.

Korthåll och gevärsbanorna har som sagt rustats upp och gevärsskyttet har kommit igång på nytt, 3 st nya medlemmar har i närtid skaffat 6,5mm gevär och ytterligare en är på gång, detta gläder mig oerhört mycket och jag har en förhoppning om att vi skall kunna sätta samman ett lag och delta tillsammans på 2023 års upplaga av Söderalalaxen.

Korthållsskyttet har legat på is ett antal år men jag har en förhoppning att vi skall få några intresserade medlemmar att köra igång detta under 2023.

Pistol och Revolverskytte har under senare tid vuxit fram i Hille Skyttegille och är väldigt populärt både bland tjejer och killar, föreningens medlemsantal stiger stadigt och fler och fler kommer på våra träningar, förhoppningen är att det skall bli mer regelbundna fältskjutningar fr.o.m våren 2023, tills nu har det mestadels varit precision på onsdagar och lördagar.

K-Pist och Karbinskytte har startats upp i Hille Skyttegille i samarbete med Gpk – Gävle Pistolskytteklubb på gevärsbanan under onsdagar sommartid, detta har varit väldigt populärt, Hille Skyttegille kommer att utveckla denna verksamhet då intresset är stort.
Vi skjuter efter det gamla K-Pist reglementet, precision på 100m.

Min förhoppning är att vår verksamhet skall utvecklas än mer där gammal som ung umgås och har trevligt tillsammans, där vi träffas och tränar, tävlar fikar, grillar och byter erfarenheter vilket är oerhört viktigt i dagens stressiga samhälle.

Oppala den 3 december 2022

Lars Rosenblom

Ordförande